Covid-19-pandemin och den aktuella krisen har visat hur viktigt det är att regeringenklarar av att stimulera ekonomin.Med hänsyn till det långvariga underskottet i deoffentliga finanserna bör den nya regeringens mandatperiod inledas med en trovärdigplan för skattepolitisk anpassning. Den allt stramare klimatpolitiken runtom i EU kommeräven att påverka Finland.
Kriget iUkraina har lett Europa in i en energikris, vilket har resulterat i en allmänprishöjning. På grund av denna utveckling har utsikterna för ekonomisk tillväxt iFinland 2022–23 i hög grad reviderats neråt.
Mer riktade åtgärder ska mildra effekterna av kriser
Ytterligare investeringar i försvar och andra säkerhetsrelaterade enheter har sannoliktvarit helt nödvändiga, medan andra åtgärder som var avsedda att förstärka köpkraften–som den tillfälliga sänkningen av momsen på el–inte har varit det. Det finnsett behovav att stödja allvarligt drabbade hushåll. Det är dock inte möjligt att permanentkompensera alla hushåll och företag för utebliven vinst eller minskad disponibelinkomst.
Stimulanspolitiska åtgärder är inte särskilt väl lämpade för att hanteranegativautbudschocker som den aktuella krisen. Genom att öka den aggregerade efterfrågan itider med bristande utbud kan stimulanspolitiska åtgärder ytterliga späda påinflationen. I allmänhet borde hittills obefintliga politiska instrument som tillåterriktade, inkomstbaserade engångsutbetalningar, ha arbetats fram och gjorts tillgängligaför politiskt beslutsfattande om lättnadsåtgärder.
Med hänsyn till det långvariga underskottet i de offentliga finanserna borde en del av deytterligare investeringarnaha finansierats genom sänkta offentliga utgifter någonannanstans, eller genom skatteökningar. Skatteökningar kan uppnås exempelvis genomatt avbryta program med sänkta momssatser för specifika varor, genom att höja skattenpå egendom och genom att reformera utdelningsskatten för icke börsnoterade företag.
Den nya regeringens mandatperiod bör inledas med en trovärdig plan förskattepolitisk anpassning
Med tanke på hur stort Finlands aktuella underskott är bör en gradvis och ihållandeanpassning genomföras.Målsättningen bör vara en årlig skattepolitisk anpassning istorleken 0,4–0,6 procent av BNP under två mandatperioder, vilket skulle få denoffentliga skuldkvoten att börja sjunka.
Det är viktigt att ett finanspolitiskt utrymme framtidssäkras eftersom Finland sannoliktkommer att behöva gå igenom negativa ekonomiska chocker under en längre tidsperiod.Om de ekonomiska förhållandena inte är helt ofördelaktiga under 2024 bör man inleda med stora, tidiga anpassningar snarare än att skjuta upp konsolideringentill slutet avnästa mandatperiod.
Storleken på konsolideringen kräver åtgärder både vad gäller utgifter och intäkter.Rådet föreslår inrättandet av en kommitté som ska utvärdera hur skatteändringar ochprioriteringar i de offentliga utgifterna kan bidra till den nödvändiga konsolideringen,samtidigt som den finska ekonomins framtida utveckling säkras.
Sysselsättningsmålen har uppnåtts, men än går det inte att avgöra vilkaeffekterna av regeringens egna åtgärder är
Den nuvarande regeringens sysselsättningsmål nåddes i praktiken redan 2022. Densnabba återhämtningen på arbetsmarknaden liknar den som andra EU-länder upplevtefter pandemin. De goda ekonomiska resultaten verkar vara en avgörande faktor för attförklara de stigande sysselsättningssiffrorna.
2017 års pensionsreform har haft en kraftig positiv effekt på sysselsättningen desenaste åren. På samma sätt kommer en del av de viktiga åtgärder som den nuvaranderegeringen beslutar om att få effekt först om några år. Att sysselsättningsmålen uppnåsgaranterar dock inte att de förväntade positiva skatteeffekterna uppnås.
Antalet lediga jobb började öka kraftigt 2021 och många arbetsgivare har vittnat omsvårigheter att hitta personal. Pandemin kan leda till tillfälliga problem. I vissa fall kanbegränsade arbetstimmar eller låg lön förklara anställningsproblemen. I vissa sektorerkan för små ursprungliga antagningar i utbildningssystemet vara orsaken. Botemedlenmåste reflektera de olika orsakerna till problem med bristande eller felfördeladarbetskraft.
Den allt stramare klimatpolitiken runtom i EU kommer att påverka Finland
Finland strävar efter att bli koldioxidneutralt till 2035, vilket är ett mer ambitiöst målän EU:s gemensamma mål. De senaste åren har de rapporterade offentliga utgifternaoch investeringarna mot den gröna omställningen varit betydande i Finland.Förhandsutvärderingar av utsläppsminskningar och faktiska politiska åtgärder saknasdock än så länge.Miljöpolitiska åtgärder inom jordbruket har inte resulterat i någraminskningar i växthusgasutsläpp. Skogsbruks-och markanvändningspolitiken harbidragit till kollapsande kolsänkor.Antalet patent i miljörelaterad teknik har sjunkitunder det senaste årtiondet.
Utöver att förlita sig på kolsänkor har de finska klimat-och energistrategierna byggtspå en förväntad ökning av billig elektricitet med låga koldioxidutsläpp. Enligt ”Fit for55”-reformen förväntas kostnaden för koldioxidutsläpp öka. Vi har ännu inte sett deekonomiska effekterna av detta, och inte heller utfasningen av gratistilldelningavutsläppsrätter och andra subventioner.
Finland behöver en trovärdig plan för att stävja klimatförändringarna. Beskattningen avtransporter bör reformeras för att förbättra incitamenten att minska utsläppen och
snabba på elektrifieringen av transportsektorn.Det finns ett behov av investeringar iinfrastruktur inom energisektorn. Privata investeringar bör uppmuntras genomkoldioxidrelaterad prissättning, reglering och beskattning. Vi behöver också ta itu medde effekter som utfasningen av fossila bränslen har på inkomstfördelningen.Utbetalningar av klumpsummor utan snedvridande effekt bör prioriteras för att görakolprisreformerna mer rättvisa och till fördel för den fattigare delen av befolkningen.
Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken inrättades 2014 för oberoende utvärdering avmål och metoder i den ekonomiska politiken. Målet för rådet är att förbättra kvaliteten påberedningen och beslutsfattandet i ekonomipolitiska frågor och komma med oberoende perspektivpå diskussionen om den ekonomiska politiken utifrån forskningsresultat. Rådet ger varje år ut enutvärdering av den ekonomiska politiken. Dessutom publicerar rådet bakgrundsrapporter om olikaekonomipolitiska teman.
Hela rapporten finns publicerad på rådets webbplats.
Mer information
Ordförande Jouko Vilmunen (jouko.vilmunen@utu.fi)
Vice ordförande Jukka Pirttilä (jukka.pirttila@helsinki.fi)
Generalsekreterare Anni Huhtala (anni.huhtala@vatt.fi, puh.+358 29 551 9414)