Den nuvarande prognosen är att tillväxten i Finlands ekonomi år 2020 förväntas uppgå till cirka 1 procent och tillväxten under de kommande åren kommer att vara lika stor. Tillväxten är inte långsammare än tidigare av cykliska skäl, utan snarare verkar den långsamma tillväxten vara ett strukturellt fenomen. Skattepolitiken bör därför inte vara expansiv ur ett cykliskt perspektiv. Trots detta har regeringen valt att bedriva en något expansiv finanspolitik.
Målet att utöka sysselsättning är ett användbart, men oprecist instrument
Det är fördelaktigt att öka sysselsättningen eftersom en högre sysselsättningsgrad bidrar till att finansiera de offentliga utgifter som behövs för att upprätthålla välfärdssamhället. De finanspolitiska konsekvenserna av ökad sysselsättning beror dock i hög grad på typen av och kvaliteten på de nya arbetstillfällen som skapas. Eftersom regeringen har satt en utökad sysselsättningsgrad som en förutsättning för sin finanspolitik, är det nödvändigt att resultaten av sysselsättningsåtgärder och deras finanspolitiska konsekvenser utvärderas ordentligt.
Den offentliga ekonomins hållbarhet är ett problem redan på medellång sikt
Utan förändringar i politiken kommer skuldkvoten i Finland att öka med 20 procentenheter under de kommande 15 åren. Under regeringens mandatperiod förväntas den bryta mot stabilitets- och tillväxtpaktens tak som är 60 procent. Dessutom finns det betydande risker som kan trappa upp statsskulden ytterligare på medellång sikt, till exempel på grund av de risker som är förknippade med statliga garantier i Finland.
Finanspolitisk hållbarhet kräver en ordentlig plan
På grund av denna utveckling behövs en trovärdig plan på medellång sikt för att minska underskottet och se till att de offentliga finanserna är på en hållbar kurs. Det nuvarande målet att balansera budgeten före slutet av regeringsperioden är lovvärt, men det är fortfarande osäkert om det kan uppnås. En trovärdig och detaljerad plan på medellång sikt skulle också bidra till att skapa finanspolitiskt utrymme som skulle kunna användas i en framtida nedgång för att föra en effektiv kontracyklisk politik.
Strukturen och finansieringen av utgifterna på den offentliga sektorn behöver disciplin
Det statliga investeringspaketet är problematiskt eftersom det innehåller många utgifter som liknar mer traditionell offentlig konsumtion än offentliga investeringar. Finansiering av investeringspaketet genom försäljning av statliga tillgångar är problematiskt. Förvaltning av statliga finansieringstillgångar bör baseras på strategiska överväganden om statligt ägande, inte på behov av finansiering av offentliga utgifter.
Mer information:
Jouko Vilmunen, ordförande för rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken
jouko.vilmunen@utu.fi, tel.: + 358 29 450 4119
Seppo Orjasniemi, generalsekreterare för rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken
seppo.orjasniemi@vatt.fi, tel.: +358 295 519 412
Rapport (tillgänglig från 29.1.2020 kl. 11):
www.talouspolitiikanarviointineuvosto.fi Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken inrättades 2014 för oberoende utvärdering av mål och metoder i den ekonomiska politiken. Rådets ordförande är professor Jouko Vilmunen. De övriga medlemmarna är professor Martin Ellison, professor Jukka Pirttilä, professor Jari Vainionmäki och professor Johanna Niemi.